Känsliga bilder, en jobbig dag!!

          

Hej jag är super trött idag, har vart en lång lång dag.
Var hos sjukgymnasten idag, det var nog bra att jag va där, att hon kunde säga vissa saker till mig direkt!
Lina: Hur många kg har du gått ner??..ehhh va d enda jag sa...skyllde kanske på annat, jag vet inte men efter en viss övning hon gjorde på mig, fick jag panik, blev rädd, att det verkligen kan gå så fort. Det kändes som om jag var på ruta ett igen, men jag vet att denna gången äter jag, Jag lovar!!!


Innerst inne så fattar jag inte allt med enna sjukdom, Jag tänker på alla andra i svältande länder som verkligen strävar efter mat, de skriker och ber omvärlden om hjälp, medans vi som har mat att äta, svälter oss själva. Okej detta e en satans sjukdom men den e en drog en giftig en, när man tror att den e borta så dyker den upp igen...



Jag vill inte sluta så   här   vill inte hamna där igen ALDRIG, Jag kan välja, men Han på bilden har inget val , han dör av svält, dör av hunger!!



Jag vet detta e kanske inget man ska gemnföra sig med men bara bilden ger mig skräck, det e ju döden, och det e så vi anorektiker hamnar i tillslut. JAG vet!!!

Jag måste bara påminna mig själv ibland , att livet inte ska behöva va såhär..



 gråter samtidigt nu , Gud hjälp oss allihopa, mot svälten mot sjukdomar.
Det e svårt...önskar jag vore starkare just nu, önskar jag kunde hjälpa som jag blir hjälpt.


Lovar att kämpa...dettta e inget liv.








Kommentarer
Postat av: Märta

Älskade änglavän, önskar att du var här nu så jag kunde krama om dig!!! Försök att inte klandra dig själv för att det är som det är. Det är sjukdomen som manipulerar dig. Det du kan göra är att hela tiden försöka ligga steget före hela tiden. När anorexin som bäst håller på att lura ner dig i helvetet igen hoppar du fram och säger bu. Anon backar ett par steg och du får en ny chans att ta nya tag, resa dig upp igen och visa att det är du som är starkast. Lina, vad än anon säger så är det faktiskt du som har makten över ditt liv. Vi vet båda att det definitivt inte känns så men som en medpatient på 86an sa: Det gäller nog att bestämma sig och sedan "Just fake it till you make it". Du är stark Lina och alla vi andra änglar finns här och backar upp när det behövs. Hoppas att du vet att jag finns här och att du vågar låta mig stötta även om det kanske ibland känns som om du inte får för sjukdomen. Jag älskar dig gumman!! Hoppas att vi ses på torsdag!!! Kramar i massor

2011-01-25 @ 22:01:02
Postat av: Märta

Älskade änglavän, önskar att du var här nu så jag kunde krama om dig!!! Försök att inte klandra dig själv för att det är som det är. Det är sjukdomen som manipulerar dig. Det du kan göra är att hela tiden försöka ligga steget före hela tiden. När anorexin som bäst håller på att lura ner dig i helvetet igen hoppar du fram och säger bu. Anon backar ett par steg och du får en ny chans att ta nya tag, resa dig upp igen och visa att det är du som är starkast. Lina, vad än anon säger så är det faktiskt du som har makten över ditt liv. Vi vet båda att det definitivt inte känns så men som en medpatient på 86an sa: Det gäller nog att bestämma sig och sedan "Just fake it till you make it". Du är stark Lina och alla vi andra änglar finns här och backar upp när det behövs. Hoppas att du vet att jag finns här och att du vågar låta mig stötta även om det kanske ibland känns som om du inte får för sjukdomen. Jag älskar dig gumman!! Hoppas att vi ses på torsdag!!! Kramar i massor

2011-01-25 @ 22:03:51
Postat av: Märta

Det var inte meningen att det skulle komma två gånger... fast å andra sidan kanske det inte skadar att läsa det en extra gång. Kram, kram

2011-01-25 @ 22:05:49
Postat av: Märta

Det var inte meningen att det skulle komma två gånger... fast å andra sidan kanske det inte skadar att läsa det en extra gång. Kram, kram. Och du, bara att du finns hjälper mig mer än du någonsin kan ana!!!

2011-01-25 @ 22:08:09
Postat av: Märta

Åh du, du hjälper fler än du kan ana. Bara att du finns hjälper mig att stå ut när det känns extra tungt. Det du en gång sa till mig utanför mc huset glömmer jag aldrig Lina. Varje gång jag står där mitt i matkriget så dyker bilden av dig upp och påminner om vilken väg jag ska ta. Jag vågar inte alltid följa det men du har gjort att jag faktiskt stannar upp och hinner inse att jag har ett val... Jag är säker på att du bara genom att du är den du är hjälper en massa människor. Nu är det viktigt att du hjälper dig själv. Att du hjälper dig själv, hjälper i sin tur mig och alla andra änglar. Det ger oss hopp och ork att också kämpa vidare... Jag älskar dig vännen! Kram och godnatt!

2011-01-25 @ 22:15:50

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0