Linssoppa ala Lina


Just nu står Linssoppan o puttrar på spisen, det är en av mina favvo maträtter tror jag=)

Satt innan idag och hittade mina dagböcker eller ätmatboksböcker som man kallar det på avd. Hemskt var det att blicka tíllbax och se hur man verkligen va. En helt annan person allt skit man gjorde osv.

Jag ska berätta om denna omgång då jag tvingade mig in igen.

Det var en fredag, kort dag i skolan och vi hade ett NK prov minns jag. Jag kände mig såå himla svag,orkade inte mer, kvällen innan hade jag frågad killen hemma om vad han tyckte om inläggning igen..o då hade jag nog bestämt mig, men inte säkert.
Jag gick ut efter provet och greppa taget om en klasskompis som visste om mina problem,Jag sa att jag ville ha hjälp men att jag aldrig skulle göra det själv, det var nu eller aldrig. Hade jag stuckit hem så hade jag aldrig tänkt tanken igen.

Hon sa att hon kunde köra mig, jag skakade när jag satt i bilen..vi körde runt till olika ställen minns jag i Lund, de skickade runt oss. Jag ringde avd och verkligen bad om en plats där men de sa att de hade fullt....Va håller jag på med tänkte jag!!!

Tillslut så kom jag till psyk akuten i lund och de sa att de skulle skicka en remiss till avd, men jag sa att jag inte kunde åka hem och vänta för då hade jag aldrig åkt dit sen. Så jag bad om en plats på psyk mottagning i malmö avd 84 tror jag det va, allmänpsyk..omringad av dårar,,jag platsar inte här.

Ångrade mig i samma sek som jag kom in och blev inlagd, men då va de försent ju..det va ju nu eller aldrig liv eller död.
Jag träffade en underbar tjej på avd 84 i malmö hade hon inte vart där hade jag nog ,,,...ska nog inte gå in på detalj. Men M ,är glad att jag träffade dig där=)

Kom dit på lördagen, på tis sa läkaren till mig att avd 33 hade en plats till mig..på Ons redan. Jag föll ner i gråt och trodde ALDRIG att jag skulle bli så glad över att få åter komma till den plats jag hatade mest.

Fortsättning följer nu e d middag o linnssoppa....kram

Kommentarer
Postat av: Anonym

& jag är glad att jag träffade dig. och så stolt över dig, att du kämpar! du är verkligen helt fantastisk!

2011-01-17 @ 13:03:04

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0